Ortnamn och bebyggelsehistoria.
Gård- och byanamn sammansluter sig i stor utsträckning till typer, som sammanhållas genom gemensamhet i efterleden. Vi har sålunda namn på by, -sta, -torp, -ryd osv. Man kan lätt finna att dessa namntypers spridning ej är helt godtycklig. Man finner t.ex. -sta företrädesvis i de gamla slättbygderna, som tidigt varit odlade, medan -ryd och -hult ofta tillhör skogsbygder, som måste ha uppodlats senare. Den vetenskapliga ortsnamnsforskningen har med relativt stor säkerhet lyckats bestämma de olika namntypernas ordning efter ålder, även om det angående dessa namntypers absoluta tidsbestämning ännu råder osäkerhet.

Beträffande de olika namntypernas förekomst intager Hästveda socken liksom på så många andra områden, en mellanställning. De äldsta namntyperna -lösa och -löv, som uppkommit under yngre stenåldern, förekommer ej inom socknen, men vi behöver blott följa Almaåns vattensystem ett stycke söder- och österut för att påträffa båda dessa namntyper. Ballingslöv, Gumlösa).

Näst efter dessa första namnformer torde -inge typen komma. I hela Göinge finns 20 -inge, varav en finns i Hästveda socken (Rävningen). Vad åldern beträffar torde denna namntyp, åtminstone inom Göingebygden, kunna hänföras till bronsåldern. De flesta -ingenamnen är släktnamnsbildningar, och har uppkommit på följande sätt: Utgångspunkten är ett personnamn, personens avkomlingar benämndes med namnet + ingar, och deras boplats kom slutligen att ändas på -inge.

Rävninge skrevs på 1500-talet Reffninge. Förleden kan möjligen vara det fornnordiska namnet Hrafn - Rafn - Ravn.

Ett stort antal gårds- och byanamn inom socknen slutar på -torp eller dess biformer -arp och -orp. Den faktiska betydelsen av ordet torp torde vara utflyttningsgård, mindre gård. När namn på -torp i senare tid beteckna en verklig by, beror detta på att bebyggelsen vuxit och antagit denna karaktär. I namnen på -torp brukar i de flesta fall personnamn utgöra första leden. Om man härleder dessa namn, finner man, att torp-namntypen varit produktiv under slutet av vikingatiden och början av medeltiden

Några torpnamn inom socknen.

Asmastorp. Förleden är det fornnordiska namnet A'smundr.

Benarp. Förleden är en förkortning av Bengt. Den medeltida formen Benedictus.

Boarp. Av det fornnordiska Biu.

Essestorp. Esse eller Ese är otvivelaktigt en utvecklingsform av det fornnordiska A 'si.

Gerastorp. Skrevs Geruedstrop 1583. Förleden Gert härstammar från fornnordiska. Geir eller Geri.

Mannarp. Skrevs Manderup 1583. Förleden Manne är det fornnordiska. namnet Magni.

Ottarp. Förleden Ottar av det fornnordiska. Utar.

Perstorp. Skrevs Pederstrup 1624. Förleden härstammar antingen från den fornnordiska. formen Pedher eller från namnet Petrus. I senare fallet skulle gårdsnamnet ifråga ej kunna vara äldre än tidig medeltid.

Påarp. Förleden är det fornnordiska. P'ai eller Pá

Tottarp. Skrevs Tottrup 1550. Förleden Totte är det fornnordiska. Totr eller Totir.

Vivarp. Skrovs Widerup 1487. Förleden Vive härstammar troligtvis från det fornnordiska. namnet Wibbe.

Även namntypen -röd är representerad inom socknen i ett flertal namn. Efterledens grundbetydelse är "röjning" (rödjning) och förleden är i de inom Hästveda socken förekommande namnen på -röd ett naturnamn.

Troligtvis har namnen uppstått under slutet av medeltiden.

Skärseröd. Förleden är det fornsvenska skaer - bergshäll.

Bäckaröd. Förleden bäck av det fornnordiska bekkr, fornsvenska beakker eller danska baeck. Betyder baka, koka, sjudande porlande vatten. Alltså Bäckaröd - rödjningen vid det porlande vattnet.

Sjörröd. Rödjningen vid sjön.

Andra namn av intresse.

Sonaboda. Skrevs förr Sönaboa. Förleden är det fornnordiska Suni. Efterleden -boda betyder utflyttarkoja, att börja med kanske för mera tillfällig vistelse.

Smörby. Nämnes 1344 som Smørboo. Namnet är svårt att tyda. Det hör med säkerhet icke till de mycket gamla namnen på -by. Efterleden är flertydig, ty den kan dels innehålla ordet bo (Isländska bu'-bostad) dels vara uppkommen av äldre bod. Förleden Smör kan vara det fornnordiska. smjör, smaer eller fornsvenska smior, smier och beteckna något som är fruktbart. Smörby kan även tänkas betyda "smörbod". Båda de sista namnen är relativt unga.

Åbuen. Efterleden -buen -bågen. Ordet är det fornnordiska. bogi, fornsvenska. bughi och danska bue. Sistnämnda formen ingår även i ortsdialekten. Förleden å är det fornsvenska. a, -grund vik, vattensamling, sank äng. Å är bestämningsord i Åbuen.

Hästveda. 1145 Hestwite.1583 Hestvede. Efterleden -veda är det fornnordiska. vidr, fornsvenska. vipur och danska with -träd, skog, kultplats. Förleden Häst är det fornnordiska hestr, fornsvenska haester - häst. Hästveda betyder möjligen hästskogen -skogen där hästarna drevs på bete. Enligt sägnen skall kyrkan fordom ha hetat Hästvita. Så hette den därför att den första byggnadsstenen till kyrkan drogs dit av en vit häst. Där hästen stannade skulle kyrkan ligga. Samma häst blev sedan kyrkogrim dvs. grävdes ned levande i jorden såsom offer åt de gamla gudarna.