Snapphane
Ordet snapphane kommer troligtvis från det tyska ordet schnappen som betyder snappa bort, röva.

Snapphanarna fungerade som gerillasoldater på dansk sida mot de svenska trupperna i Skåne under 1600-talets olika krig. I det s k Hornska kriget 1644-45 anfölls svenska soldater av snapphanar framförallt i norra Skåne. Under de dansk-svenska krigen 1657-60, som ledde till att Skåne övergick från Danmark till Sverige, återuppstod snapphanerörelsen. Göingehövdingen Svend Poulsen och hans män anföll och irriterade de svenska trupperna främst i nordvästra Skåne, på Hallandsåsen och i södra Halland.

Det var först i och med det Skånska kriget 1675-79 som snapphanerörelsen fick sin största utbredning och betydelse. Från dansk sida försökte man i detta krig återerövra Skåne. I början hade danskarna stora framgångar men efter slaget vid Lund i december 1676, som svenskarna vann, vägde det ganska jämt mellan de stridande. Under Skånska kriget var Karl XI kung i Sverige (1672-97), och Kristian V kung i Danmark (1670-99).

Danskarna hade satt upp friskytteförband som av svenskarna kallades snapphaneförband. Dessa gerilla soldater vållade den svenska armén stora förluster och problem, inte minst i Göinge härader i nordöstra Skåne.

Snapphanarnas strategi var att överfalla svenska proviantforor och mindre truppstyrkor. Från svensk sida skiljde man inte på friskyttar och vanliga kringstrykande rövare utan alla fick benämningen snapphanar och bekämpades med alla medel.

Efter ett långt och mycket gymt krig slöts freden mellan Sverige och Danmark i Lund 1679. Resultatet blev att Skåne fortsatte att tillhöra Sverige trots snapphanarnas insatser under kriget. Många snapphanar flydde över sundet till Danmark men många blev också tillfångatagna och avrättade av den svenska militären.

Källa: Kristianstads läns museums infobroschyr