Lillasjön, foto C. Runeke Bakgrund:
Lillasjön i Hästveda är en liten (125000 m2 ) grund (medeldjup ca 1 m) sjö i samhällets omedelbara närhet. Den har under lång tid belastats med mer eller mindre renat spillvatten, dagvatten och bäckvatten från Åbuamossen.

Genom den omfattande belastningen av näringsämnen och humus blev sjön kraftigt övergödd, vilket yttrade sig dels genom igenväxning och dels genom kraftig blomning av blågrönalger, huvudsakligen Microcystis.

Verksamheten från Lillasjöns Naturvårdsförening ledde till att arbetet för att minska sjöns eutrofieringsgrad intensifierades i början av 90-talet i samarbete med Gatukontoret i Hässleholm.

I ert första steg genomfördes en omfattande VA-sanering av framför allt Kvarnbäcken som är sjöns huvudsakliga tillflöde. Vidare ersattes gångbron som avgränsade sjöns norra del mot dess södra (våtmark) med en vall som gav vissa regleringsmöjligheter för vattennivån. Näringsavlastningen kompletterades genom att reningsverkets utlopp flyttades från sjöns norra till dess södra del. Här fanns intresse för att vitalisera och utvidga våtmarken, varför utloppet anlades som en långsmal damm i dess ytterkant. Vattnet infiltrerar från denna damm längs hela dess längd och väter därmed marken i våtmarkens tidigare upptorkade ytterområden.

Den samlade effekten av dess åtgärder har blivit en kraftig fosfor och kväveavlastningen av sjöns norra del. Medelhalterna har minskat och är i dag endast en bråkdel av de ursprungliga. I kombination med den korta uppehållstiden har en tydlig förbättring i form av minskande algblomning kunnat iakttas.

Följande redovisning beskriver dessa förändringar.

KLOROFYLL

Klorofyllhalten började minska i större omfattning under 1996 och var under 1997 så låg att man med fog kan påstå att blomningen upphört. Man bör dessutom komma ihåg att denna sommar var den varmaste under 1900-talet och att detta i många andra sjöar innebar en ovanligt kraftig algblomning.

Då detta resultat är effekten av en permanent avlastning Finns också goda skäl att hoppas på att även denna effekt kommer att vara permanent.

FOSFOR OCH KVÄVE

Genom algblomningen kom under sommaren tidigare stora mängder av alger att följa med avrinningen från sjön. Genom deras innehåll av näringsämnen innebar detta i sin tur en omfattande näringsbelastning på sjöns södra del liksom på sjöarna nedströms. Genom den minskade algblomningen har detta utflöde kraftigt minskat under sommaren, medan minskningen under vintern endast beror på de minskade halterna i sjöns tillflöde. Noteras bör också att reningsverkets utsläpp har flyttats ett steg nedströms samtidigt som det nu passerar dels en inflitration där framför allt fosforhalterna minskar och dels en våtmark där kvävehalterna sommartid minskar kraftigt.

Vidstående tabeller och grafer visar halterna utflödet från sjöns norra del. Som framgår har en tydlig förändring sommartid skett. Ur detta kan dels förändringen i sjöns norra del avläsas och dels ger det en uppfattning om förändringen i sjöns utflöde sommartid.